Utbildningarnas innehåll
Forskarutbildning skiljer sig från grund- och påbyggnadsutbildning. Den är betydligt mindre strukturerad och som doktorand har man stora möjligheter – och stort ansvar – att själv påverka hur utbildningen ska se ut, företrädesvis i dialog med sina handledare. Den friheten ställer krav på att man är om sig och kring sig beträffande kurs-, litteratur- och konferensutbud och vilka olika möjligheter som finns. Därför är det alltid bra att prata mycket med doktorand- och forskarkollegor på institutionen (och fakulteterna) samt gå med i olika nätverk och email-listor (exempelvis ECREA, AoIR, FSMK, kulturstudier) för att på så sätt hålla sig ajour med vad som händer både i den egna organisationen och på forskningsfältet.
De allmänna studieplanerna (ASP) är grunden för forskarutbildningen. Det finns en för varje ämnes forskarutbildning.
Alla forskarutbildningar (i Sverige) omfattar 240 högskolepoäng. På KOM fördelas dessa mellan en avhandlingsdel om 180 högskolepoäng och en kursdel om 60 poäng. Vissa ASP anger vilka eller vilken typ av kurser som är obligatoriska. Kurser kan vara av olika slag: exempelvis teoretiska eller metodinriktade forskarutbildningskurser i institutionens eller fakulteternas regi.
Kurser
Det kan också handla om kurser som man läser på andra lärosäten, nationellt eller internationellt, eller genom att delta i en sommarskola, en företeelse som blir allt vanligare i den internationella forskarvärlden (ECREA:s sommarskola är en av dem). En mycket vanlig typ av kurs är individuella läskurser.
En läskurs karakteriseras av att man i samarbete med handledare sätter samman en litteraturlista inom ett avgränsat forskningsområde som man fördjupar sig genom att skriva ett paper (examinationsform). Vad och vilka kurser man ska läsa, och i vilken ordning, är något man rådgör och planerar med sina handledare. Det finns också möjlighet att läsa en kortare högskolepedagogisk kurs, något som är ett krav om man också ska undervisa under doktorandtiden (se länkar till höger).
Avhandlingen
Avhandlingen utgör huvuddelen av forskarutbildningen. Det är i avhandlingen som man som doktorand slutgiltigt visar sin självständighet som forskare: en som kan formulera ett intressant och vetenskapligt problem, designa och planera ett metodologiskt genomförande samt genomföra en självständig analys. Avhandlingen kan antingen skrivas som en monografi eller i form av en sammanläggningsavhandling, det vill säga 3-5 vetenskapliga artiklar som hålls samman av en så kallad kappa. Om sammanläggningsavhandlingar finns att läsa i dokumentet ”Riktlinjer för sammanläggningsavhandling i Medie- och kommunikationsvetenskap (PDF)”.
Ibland kan det vara tufft att hålla igång skrivandet på egen hand. Doktorandkollektivet uppmanas därför att regelbundet ses för att diskutera och stötta. Lunds universitet arrangerar också en skrivgrupp för doktorander som man kan delta i
Individuell studieplan
En av de första sakerna man gör som nyanställd doktorand är att i dialog med sina handledare upprätta en individuell studieplan (ISP), ett slags tidsplan för den egna forskarutbildning och dess olika delar. Det är huvudhandledarens ansvar att en sådan upprättas. I ISP:n skriver man in planerade aktiviteter termin för termin, exempelvis handledning, kurser, fältarbete, vistelse i arkiv, kapitelskrivande, konferenser och seminariepresentationer, framför allt med syftet att strukturera utbildningen. Med andra ord, skrivandet av en individuell studieplan bör inte betraktas som en pålaga utan som ett verktyg för att synliggöra, och därmed underlätta, arbetsprocessen. Som sådant är det ett väldigt viktigt dokument. Samtidigt ska det inte stickas under stol med att vi har alla olika sätt att arbeta och den strukturerade arbetsprocess som ISP-dokumenten inbjuder till passar vissa bättre än andra. Den individuella studieplanen är som nämnts ett resultat av en dialog mellan doktorand och handledare. Värdet av den dialogen ska inte underskattas. Den är bland annat viktig för att harmonisera doktorandens och handledarens förväntningar i förhållande till utbildning och varandra. Den individuella studieplanen är ett dynamiskt dokument som följs upp och revideras årligen.
Avhandlingar från KOM
Mediehistoria
- Erik Edoff (2016) Storstadens dagbok: Boulevardpressen och mediesystemet i det sena 1800-talets Stockholm
- Charlie Järpvall (2016) Pappersarbete: Formandet av och föreställningar om kontorspapper som medium
- Jan Hinderson (2013) Webbens vägar: om webbjournalistikens etablering och utveckling vid tre svenska regionala och lokala dagstidningar 1995-2013
- Emilia Ljungberg (2012) Global Lifestyles: Constructions of Places and Identities in Travel Journalism
- Sophie Elsässer (2012) Att skapa en konsument : Råd & Rön och den statliga konsumentupplysningen
Retorik
- Lisa Källström (2020) Pippi mellan världar: En bildretorisk studie
- Tommy Bruhn (2018) Delade meningar: Retorisk flertydighet och den pluralistiska publiken i politiska förnyelseprocesser
Medie- och kommunikationsvetenskap
- Carolina Martinez (2017) Targeting Children Online: Young internet users and producers in the commercial media environment
- Joanna Doona (2016) Political Comedy Engagement: Genre work, political identity and cultural citizenship
- Nils Holmberg (2016) Effects of online advertising on children's visual attention and task performance during free and goal-directed internet use: A media psychology approach to children's website interaction and advert distraction
- Tina Askanius (2012) Radical Online Video: YouTube, video activism and social movement media practices
- Veselinka Möllerström (2011) Malmös omvandling: från arbetarstad till kunskapsstad. En diskursanalytisk studie av Malmös förnyelse
- Marja Åkerström (2010) Den kosmetiska demokratin: En studie av den politiska diskursiva praktiken i Sjöbo