Om Projektet

Demografi och demokrati – Hälsosamt åldrande i en digital värld (HAIDI) är ett jämförande, transnationellt forskningsprojekt som involverar forskare från Sverige (Lunds universitet), Danmark (Syddansk universitet) och Finland (Östra Finlands universitet). Projektet tar sig an två kritiska utmaningar för de nordiska länderna och deras åldrande befolkning: digitalisering och hälsoutveckling. Syftet är att ge ny kunskap för att motverka hälsoskillnader relaterade till de förändrade demografiska mönstren, och neutralisera digitala klyftor som hotar inklusion och demokrati.

Den åldrande befolkningen, som i allt högre grad påverkas av kroniska sjukdomstillstånd och begränsad kapacitet att utföra aktiviteter i sin vardag, är en utmaning för hälso- och sjukvårdssystemen. Lösningen har hittills varit digitala hälso- och välfärdstjänster. Samtidigt visar forskning att äldre människors användning av digital teknik minskar med åldern och varierar beroende på flera olika faktorer, såsom sociodemografisk och ekonomisk status, intresse, tidigare erfarenheter, levnadsvillkor, socialt stöd och nätverk, fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar etc.

Den snabba digitaliseringen av de nordiska välfärdssamhällena innebär att äldre riskerar hamna i digitalt utanförskap, vilket i sin tur kan leda till social isolering och påverka deras hälsa. Digitaliseringens förmodade fördelar kan förvandlas till nackdelar. I stället för att minska hälsoskillnader och klyftor mellan generationer och grupper riskerar digitaliseringen att vidga klyftorna och till och med öka äldre medborgares känsla av utanförskap.

Det finns ett behov av att utforska digitaliseringens konsekvenser i dess vardagliga kontext där hänsyn tas till de olika sociala och kulturella förutsättningar som finns bland äldre för att få en mer nyanserad förståelse för digital teknologi i äldres liv, ojämlikheter liksom dess potentiella betydelse för hälsa och välbefinnandet. Detta projekt kombinerar medie- och kommunikationsvetenskap med social och kulturell gerontologi. Projektet skiljer sig från tidigare datadriven forskning genom att kombinera ett starkt teoretiskt ramverk med kvalitativa metoder och nya forskningsfält i Norden, liksom ett fokus på de äldsta bland de äldre medborgarna, dvs de som är 75 år eller äldre.

Forskningsfrågor:

1.    Hur behandlas digitalisering som lösning på hälsa och jämlik hälsa i politiken och i det bredare offentliga samtalet i de nordiska länderna?
2.    Hur upplevs digitaliseringen och hur används digital teknik av nordiska äldre medborgare (75+)? Hur påverkar digitaliseringen deras välbefinnande och hälsa samt möjlighet till inkludering i våra nordiska demokratier?
3.    Hur använder vårdpersonal, i sin interaktion och kommunikation med äldre patienter/klienter, digital teknik, och vilka möjligheter och utmaningar står de inför när det gäller att ge likvärdig hälsa till alla?
4.    Hur kan de två gruppernas erfarenheter, förståelser och kunskap om digital teknik omvandlas till praktisk vägledning för äldre medborgare, och yrkesverksamma inom hälso- och välfärdssystemen i de nordiska länderna?

Projektet kombinerar olika angreppssätt, datainsamlingsmetoder och analysmetoder, bland annat policyanalys, innehållsanalys, diskursanalys och ett etnografiskt förhållningssätt. Det sistnämnda inkluderar hembesök, observationer, samtalsintervjuer och så kallad media go-along (en slags digital etnografi och gemensamt utforskande av individens användning av digital teknik) med medborgare över 75 år och de som arbetar inom hälso- och sjukvården som stödjer denna grupp. Projektet har genomgått etikprövning och godkänts av etikprövningsmyndigheten (dnr 2022-05780-01).

Framtida utmaningar i Norden – Människan, Kulturen, Samhället är ett sjuårigt forskningsprogram som finansierar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Norden. Programmet inriktar sig på det 21:a århundradets stora samhällsutmaningar och på hur de förstås och hanteras av våra nordiska samhällen. Programmet fick våren 2021 in 449 ansökningar, 28 fick därefter inkomma med en komplett ansökan och elva projekt valdes ut för finansiering.

Programmets mål och finansiering

Forskningsprogrammet finansieras av de finländska stiftelserna och föreningarna Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne samt av de svenska stiftelserna Riksbankens Jubileumsfond och Familjen Kamprads stiftelse. Målet med Framtida utmaningar i Norden är, utöver forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, att programmet även ska bidra till konkret samhällsnytta.